Ängeln, Anton aus Tirol, B-(f)ITTAN och om koppar i skåpet


(By their fruits you shall know them)

Jag har givetvis följt uppståndelsen kring Beltram och hans nya kvinna och kan bara dra helt enkla paralleller till mitt egna liv med den psykopat som tragiskt nog också är far till mitt (och flera) barn.  

Jag var också i Lucifers klor under en tid och fäktade på hans sida med näbbar och klor mot tidigare tragiska sk. B-ittor som ju "ljög, förkastade, smutsade ned hans fina rykte" och som inte "kunnat komma över honom" - den  i ordalag "storslagne" men "barmhärtige" VD han utgick sig för att vara (dvs som både såg sig som perfekt och slaget offerlamm samtidigt).

Nu när jag kravlat mig upp på den andra sidan av den stinkbruna sjukdomsfors av skit som var HAN hålls jag ändå kvar i skottgluggen, trots att jag försöker gå ur bild. Han och hans nya kvinna som nu står vid hans sida, kastar skit, förnedrar, ljuger och smutsar ner mig - den nya B-ittan. Det är som om det har blivit detta som utgör dem två - deras nya gemensamma kamp mot självaste "ondskan out there". Själv bör jag inte heller tala om det där "gamla" för då anses jag även som en ömkande bitterfitta i samhället. Även lagar ställer till det då det ju anses att modern måste värna om ett gott klimat/umgänge mellan far och son.

Detta gör jag samtidigt som jag föröker att rädda mig och min son och alla förnedringar vi har blivit utsatta för. Paradoxalt leverne!

Jag var inte den första, inte blir jag heller den sista. Jag kan även skymta genom ordvalet i hans plötsliga kommunikationsupptagande att det är influerat av den "nyas" ord - hon som tror på honom som ett offerlamm och som är beredd att göra vad som helst för att få vara behövd medan han kan ligga där, låta henne sköta jobbet eller Unni Drougge skriver i sin blogg  "suga kuk".

Jag är inte arg på den nya, jag tycker faktiskt ingenting. Jag har nog med att skrapa ihop och limma ihop de sönderslagna bitar som en gång var jag. Jag kan bara fastställa att så här är det. PRECIS SÅ.

Vad "min" psykopat (trots att han är miljonär och äger ett företag) i mitt fall nu försöker få till: Att förkorta underhåll till barnet då pga en saklig förfrågan om  72 Euro extra till sonen. Även i korrespondensen en kort represalie att "du (dvs. jag) ju borde veta att ett barns välbefinnande inte handlar om ekonomiska medel". Som om ingenting annat har hänt. Någonsin.

 Är det inte det ena är det det andra och hon hjälper till.

Det faktum att "min" psykopat inte en enda gång - sedan han (tack och lov) lämnat oss ifred i samband med infångandet av sitt nya byte - har tagit direkt kontakt med sitt barn har ju inte heller något att göra med saken. Han som - och jag citerar ur hans mail "alltid gjort allt för barnets bästa" (märk även det neutrala ordvalet "barnet"). Gällde också detta -att göra allt för barnets bästa - den gången när jag kom på honom med att han smekte vårt nyfödda barns könsorgan vid blöjbytet - något jag surt fick äta upp lång tid efteråt och där ord ju står mot ord. "Ich hatte ja nicht alle Tassen im Schrank" (= Jag hade inte alla koppar i skåpet = Jag var helt enkelt inte klok som kunde påstå ngt sådant)...

Jag borde idag vara helt oviktig för honom. Men det verkar inte så. Istället har jag och min son blivit ett gemensamt företag för dessa två -psykopaten och hans 4:e offer. Han får den tröst, hjälp, stöd och få-honom-till-att-må-bättre sex hans inersta tomhet skriker efter. Hon får känna sig behövd och viktig.

Tills den dagen hon faller. Och då faller hon tilt - men som i en mardröm. Hon krossas på marken. Helt plötsligt sker det och det är han som knuffar. Själv måste jag ligga lågt - jäkligt låg.

Jag ska dock vara tacksam för att det denna gång bara gäller pengar - något som jag helt klart - ÄR men som dock oroar mig då det faktiskt har att göra med min sons ekonomiska möjligheter. Det är också precis detta han vill nå.

Samtidigt lever han, VDn där - i det andra landet - rik som den narr och narcisst han är, flyger eget flygplan a la "Anton aus Tirol" med offer nr 4 i cockPIT(T)en, dricker "champus", åker på lyxkryssningar och bjuder till genom att skänka pengar (genom firman) till barn i tredje världen- vilken underbar man tänker alla
- to good to be true!
 (ja faktiskt.)

I all hemlighet sitter hans rätta jag där, lurar och smörjer sina händer i natten, och  denne person- jävulen själv skrattar högt för sig själv i sin tysta boning när han trycker på SEND-knappen som överför hans indirekta hot till de exfruar och de tre barn han hitintills har avlat till världen. Då får han nämligen mental utlösning!
_________

Psykopaten gör inget annat än att spegla sitt sanna "jag" i tidigare offer. Alla egna karaktärsdrag överför han på de förintade. Samtidigt speglas den nya/behövda kvinnans starka personlighet en tid i honom själv tills det är dags att också förinta denna. Det värsta är ; Han tror sig ALLTID själv.

Beltram och hans sekt liknar i mångt och mycket både karaktär och i konstellation de drag som är typiska i psykopatins kafkaeska värld.

VI MÅSTE ALLA KVINNOR SOM HAR RÅKAT UT FÖR DETTA HÅLLA IHOP OCH AGERA TILLSAMMANS!  

Angående män som enligt DN "drabbas" av otrohet


En verrückt liten man.


Jag är en för(tr)yckt liten man

som ju inte alls rå för kan

att min genuppsättning gör att jag gång på gång råkar landa i kvinnas famn

I mångas sköte blir jag sann

att jag sedan beter mig som en (o)äkta man

är ju genernas fel eller kvinnornas fel - problemet ska i alla fall fortsätta ligga i deras hamn

För jag är ju bara ett snällt litet offerlamm

Som bara tycks ha ett namn

En för(tr)yckt liten man


RSS 2.0